Hoppas jag hinner göra passet två gånger. Blev lite sen idag, hade ärenden efter att jag lämnat tjejerna på dagis. När jag kom hem diskade jag och grejade med maten, medan köttet kokade ringde jag till en väääääldigt saknad vän som jag inte pratat med på över ett år. Det var så himla kul att äntligen få prata med henne, och vet ni vad, det kändes precis som förr, som om det inte gått en dag sen vi sågs sist.
Detta är det svåraste med att flytta ifrån allt, familj och vänner som är så långt bort, saknaden kan bli så enorm att det gör ont. Fina vänner växer inte på träd så det gäller att ta vara på de guldklimpar man har, vilket jag borde bli bättre på. Men med barn och skrik är det inte så lätt att bara ta upp telefonen och ringa, jag tänker alltid, jag ringer ikväll när tjejerna har somnat. Men sen kommer kvällen och då är jag så trött så jag orkar inte.
 | |
| Här är vi, min fina vän och jag, när vi bodde grannar en gång i tiden, gud vad jag saknar dig och den tiden! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar